Tror att

Tror att kroppen spelar mig ännu ett spratt...
Har inte haft något skydd sedan T föddes och aldrig har mensen varit sen.... Idag är den 6 dagar sen.... och direkt letar man symtomer.... Att man aldrig lär sig...

Nu så...

... man ska inte ge sig!! Vet inte vad jag gjorde men nu gick det helt plötsligt...

Fungerar inte...

Kan inte publicera min inlägg längre :(

Tyst...

... har varit tyst en lång tid här inne kom jag på. Funderat många gånger på att ta upp bloggen men bara inte blivit av.
T han växer så det knakar. Killen ska snart bli 2 år. Helt galet. Saknar iblnad min lilla bebis, han får inte bli större nu!! Men sen är det en underbar tid nu också. Talet har kommit gång och allt vi gör ska han med göra. Man får sig många goda skratt.

Frågan om ett syskon till T och också börjats disskuteras här hemma. Känner lite att T borde bli lite större, men kan inte dölja längtan efter att få vara gravid igen. Tänker på det varje gång jag ser en gravid... Fast skillnaden denna gången är mycket större. Inte samma panik att misslyckas. Nu har vi ju vår guldklimp... Att få ett syskon hade vi så klart varit jätte tacksamma för.

Har läst bloggarna som jag följt sedan vi började med IVF 2008. Många har lyckast, många väntar syskon, några kämpar vidare. Hoppas och håller tummarna för er alla som kämpar på!!